Mer än ett halvår i Sverige...

Ja, nu har man då bott i Sverige i lite mer än 6mån närmare 7månader för att vara exakt... Detta halvår har gått rätt fort måste jag säga. När jag kom hit var det sviiiinkallt och snö, och snön och kylan stannade kvar lääänge. Alldeles för länge om du frågar mig. Hörde att vintern var ovanligt lång iår... jeez, varför måste det vara det just detta år kunde jag då fråga mig. Oh well, jag överlevde. Nu har vi vart här alla årstiderna iallefall... 
 
Tänkte ge mig på att lista upp lite plus och minus med USA vs Sverige som jag tänkt på och saker jag jämför.. bara lite tankar, funderingar och reflektioner från min sida och min erfarenhet av att flytta tillbaka till Sverige efter 8 år i USA. Nu kan jag som sagt inte dra hela USA med i mina tankesätt då det kan skilja sig mycket från ställe till ställe. Men det jag skriver om är vad jag upplevt... Plus att många som bor/har bott utomlands ett tag känner säker igen lite av detta då jag inte tror jag är ensam om tycka vissa saker. Har en känsla av att detta kan blir rätt långt so beware...:P

Språket:
Att bara få prata engelska heeeela tiden är såå mycket roligare i USA, lite mer spänannde på nåt sätt. Sen att ha lyxen att kunna prata svenska och inga förstår en (förhoppningsvis, fanns dock väldigt många svenskar i CT/NY area) 
 
- Sverige: Alla pratar svenskaaa... haha, kanske inte är så konstigt då vi befinner oss i SVERIGE...:P Tråk. Känns inte lika kul, vill ju inte sluta prata engelska och är rädd att jag ska tappa engelskan nu. Men o andra sidan gillar jag att vi bor i Stockholm och det går inte en dag utan att jag hör MASSA folk prata engelska! Plus att jag använder engelskan mycket i jobbet...stort PLUS! :)
 
Klimatet:
+++ till USA. Simple as that. De fyra årstiderna fanns även i CT där jag bodde. Inte var det sommar året runt int! Vilket jag gillar. Dock så var vintern myyyycket kortare.Visst fick vi vinter allt. Men det kan vara lite si och så... ibland hade vi ganska milda vintrar, knappt nån snö alls, kallt dock from time to time. Men andra vintrar kunde vi få snö så det skriker om det! Så mycket snö att man knappt ta sig ut! Det jobbiga var att alla blev som förlamade så fort det började snöa! Det var ju så det knappt blev vitt på marken innan alla blev helt förskräckta. De stänger rubbet! Skolor, affärer.. rubbet. Är det så mycket man inte kan öppna dörren och komma ut, ja då förstår jag men annars, come on. Det är ingen nyhet att de får snö... det kommer varje år, tycker de borde ha vänt sig för längesen!! Men nog om snön. Sen har vi våren som är helt underbar och fin. Våren kommer dessutom mycket fortare till CT! Sen kommer sommaren som är lååång och varm! och slutligen hösten som är lång, fin och skön. Till skillnad från Sverige som har en lång, mörk och kall vinter, fin vår när den väl kommer. Sommaren då? Kan verkligen vara either or. Man vet aldrig hur det blir. Har man tur kan det bli en kanonsommar. Varmt och skönt... och ljust. Älskar dessa ljusa ljuvliga sommarkvällar!!! Men sommaren är oftast rätt kort, tyvärr...:( och har man otur kan det bli rätt kassa somrar med mycket regn och kallt. Hösten är lång, oftast grå, kall och regnig... fast även den kan vara väldigt fin också..:)
 
Kom att tänka på det, många klagar på hur tråkiga och otrevliga Svenskar är. Att dom aldrig ler eller pratar med främlingar osv osv..  Kan hålla med till en viss del, men faktum är att jag känner att jag faktiskt måste försvara Svenskarna lite. För det känns inte riktigt helt fair att jämföra med folk som bor i länder med ett helt annat klimat. Tror faktiskt det har mycket att göra med just det; klimatet. Man mår så mycket bättre av ljuset, solen och värmen. Man blir på gott humör och mycket gladare helt enkelt. Men har man då kallt och mörk till större delen av året kanske det inte är så konstigt att Svenskarna är som som är. Man är inte ute lika mycket om det är kallt, grått, mörkt och dåligt väder. Jag tror de flesta kanske inte tänker på det lika mycket som aldrig vart utomlands/bott utomlands under en längre tid, jämfört med de som har det. Dom som inte har det har ju inget att jämföra med. Detta tänkte jag faktiskt mycket på innan jag flyttade tillbaka, att oh no... nu kommer jag sakna den Amerikanska atmosfären. Bara för att jag jämförde hur Svenskar och Amerikaner beter sig. Att alla Amerikanare hejar och ler, är så pratglada av sig och är väldigt hjälpsamma osv... Vilket dom flesta är. Men sen vet man inte riktigt alltid vad man kan förvänta sig. Du kan träffa på den ubersnälla Amerikanen så väl som en väldigt loud and rude one. You never really know what you're gonna get... Sen är det ju inte så att ALLA du möter ALLTID hejar och ler. Själv tycker jag ändå att de flesta Svenskar har lite mer hyfs. Ska dock säga det att jag är väldigt possitivt överraskad av Svenskarna sen jag flyttat hit.. Folk hejar och ler även här. (Nu hände det inte bara i somras heller, då vi faktiskt hade en helt underbar sommar, utan under hela perioden jag vart här nu). Det är många som drar på smilebanden när man går förbi, eller så nickar folk till. Jag har pratat med främlingar i väntan på bussen, på bussen/tunnelbanan, i affären, i köer... you name it. Folk ger upp sin sittplats för äldre/gravida/barn. Folk tar upp och ger tillbaka det folk tappat och håller upp dörrar. Det här händer inte bara mig, utan det är ofta jag ser att det berör andra runt i kring. Det är så roligt att se och få vara med om det för det förväntade jag mig inte om jag ska vara ärlig. Sen är det ju klart att man inte hejar på VARENDA en man möter, vilket man inte gör i USA heller för den delen... vissa kan titta ner i gatan eller nån annanstans, men come on, give the Swedes some credit! Dom är faktiskt inte så farliga. Visst finns det surpuppor allt, men dom finns överallt och inte bara i Sverige! Och visst beror det på många faktorer.. folk kan skilja sig så enormt från stad till stad och område till område. Sen är vi ju alla olika i sig. Men jag tror man får börja med att se till en själv lite också istället för att klaga på andra hela tiden... hur tror du folk uppfattar dig själv? Går du runt och drar på smilebanden hela tiden eller ser du ut som en surpuppa? Kollar du folk i ögonen eller tittar du bort när du möter nån? Tar du första steget till en konversation? Tror att många Svenskar önskar dom var lite mer öppnare.. Kan helt enkelt också vara så att folk är lite blyga och inte vågar ta detta första steg till kontakt... Innan jag flyttade till USA var jag nog den mest blygaste männskan ever. Aldrig att jag skulle ta första steget, även om jag skulle velat..:P Jag var för blyg helt enkelt. Men efter att ha bott i USA så länge började jag öppna upp mig mer och mer... Amerikanarna liksom smittade av sig. Tror det kommer göra det här med mer och mer bara folk vågar ta första steget. Sen är det ju klart att man kan ha sina dagar då man bara inte har den orken eller lusten att gå runt och le hela tiden speciellt inte om nåt jobbigt har hänt eller de dagar man bara inte har orken helt enkelt..
 
              
Känns som det finns mycket mer att göra i USA. Ställen har öppet mycket längre, (gäller dock bara att planera lite mer här i Sverige..;)) plus att det inte är så fasligt dyyyyrt med ALLT. Men sen är ju USA's ekonomi inte den bästa heller, so... Känns som det dessutom är roligare att ha tråkigt i USA än att ha tråkigt i Sverige...om nu det make any sense..haha! Inte för att det känns som jag hunnit ha tråkigt här än... Bara en sån sak att köra på motorvägen, I-95 (utan att vara stuck in traffic), cruisa fram med rutorna nere och sjunga högt till radion, byta lanes (minst tre filigt) som det vore a piece of cake... bara en sån sak makes you feel so alive på nåt sätt. Är INTE samma sak här i Sverige...:P Det känns som det fortfarande är en del att ta in. Ett ställe jag saknar är Barnes&Noble... borde komma till Sverige tycker jag!! Barnes&Noble är som en stod bokaffär/bibliotek, som har massvis med böcker, tidningar och annat. Där kan du om du hittar nåt intresant att läsa, sätta dig i en skön fotölj och bara läsa. Det brukar alltid finnas ett starbucks längst bak eller så där man kan ta sig en fika medans man läser nåt. Där har jag spenderat många timmar till att plugga till prov dessutom. Man kan även köpa böcker/tidningar om man vill det... Det finns drive throughs över allt, fast food places, CVS, banker, ATM`s.. når som är bra där ät att du kan sätta in pengar i bankomaten när som helst. Borde införas även här tycker jag. Tror dock det kanske redan finns, men bara på ett väldigt fåtal ställen. 
 
Har man det bra ställt. Ja då kan man leva ett riktigt bra liv i USA. Bra sjukvård, bra boende, bra skolor osv osv.. Däremot tror jag att vägen dit kan vara mycket lång och tuff för vissa. Känns som medelklassen i USA inte är densamme som i Sverige. Standarden är mycket lägre i USA än i Sverige. Nu tänker jag framför allt på lägenheter... Att det ens är lagligt att hyra ut vissa lägenheter när de ser ut som de gör?!! Det är beyond mitt förstånd. Sen kostar det att bo dessutom. Jag säger då det, lägenheten vi har nu, även fast det är en etta är den jättefin, fräsch, och nyrenoverad.. + läget (fint och tryggt område nära stan,) skulle vi aldrig haft råd med på en lön där vi bodde i USA. Jag blir så ledsen när jag tänker på hur mina svärföräldrar har det. Att dom ska behöva bo som dom gör när de jobbar och sliter som de gör. Det är inte fair. Det är så många som har minst två jobb och jobbar dygnet runt i stort sett.Dom flyttade till USA för att få ett bättre liv... ja, ibland undrar man vad det är för liv egentligen. Men och andra sidan kanske det ÄR bättre än livet de hade i Chile innan, vad vet jag? Hubby har sagt det flera gånger.. de flyttade till USA för ett bättre liv, sen flyttade han till Sverige för ett ännu bättre liv. 
 
 
Kollektivtrafiken:
-USA. Landet som är uppbyggt efter bilar. Där har de ett och annat att lära sig dock. Stort PLUS till Sverige där. Visst, det beror lite på vart man bor också (landet/stan) men overall fungerar det mycket bättre i Sverige. Har du ingen bil i USA är du nästan så gott som screwed, (om du nu inte bor bott i en storstad för då klarar du dig lite bättre). Sen är det ju klart att det kan krångla ibland, bli förseningar osv... men det är sånt som händer!
 
Sortiment:
I USA finns ALLT. Allt du inte ens visste fanns. Sen finns det oftast flera olika varianter av en sak. Love it! Sverige ligger en bit efter även där tycker jag.
 
Likaså med servisen. Sverige har ett och annat att lära sig från den amerikanska servisen man får. Dock så är det lite blandat även där känner jag.
 
Stort plus med Sverige: För en gångsskull är jag nära MIN familj!!!! Jag kan åka till mamma och pappa när jag helst känner för det! Det är guld värt!!! Jag behöve inte missa en massa saker nu bara för att jag bor för långt bort. Jag kan vara med på födelsedagar, bröllop, högtider, allt jag oftast missat de senaste 8 åren. Jag kan ringa min familj/vänner när som helst utan att behöva tänka på tidskillnaden.
 
Sverige är dessutom ett väldigt familjekärt land. Många fördelar för barnfamiljen. Även där- stort plus när vi vill ha våran egen liten knodd. Är nästan lite mörkrädd när jag vet hur annorlunda det är i USA. Förmåner man får genom jobbet... vabb, OB, när du är sjuk, semester etc etc.. Fick dessutom precis redan på att läkarbesök som kostar upp till 900:- betalas av jobbet... hur bra är inte det? :) Sen vet jag väl att det kanske inte är så på alla jobb heller och visst finns det massa förmåner i USA också om du har jobb.. Om du har ett full- time job that is. Är du part-time och andra sidan.. Nada. 
 
Sverige har mycket närmare till resten av Europa...:) Du kan åka på en weekend till London eller Paris om du vill. Visst, USA är ju stort och du kan ta en weekend till Florida/New York eller nån annan stat for that matter. För det skiljer ju sig en hel del från stat till stat. 
 
Sverige känns lite tryggare på nåt sätt. Visst händer det hemska saker även här, men inte alls i jämförelse med USA. 
 
Skolor- I Sverige kostar det NADA att plugga på universitet... i USA är det andra bullar! Det är inte billigt om man säger så. Har får du även studiestöd!! Har dessutom hört att Sverige är det enda landet som beviljar studielån för att plugga utomlands... vet dock inte om det är sant?! Barnbidraget... ett till plus till Sverige!
 
Man vet lite hur saker och ting fungerar... även om mycket har förändrats sen jag bodde här för 8år sedan. Det är mycket jag får lära mig och ta reda på men ändå känns det som man vet lite granna på ett ungefär... 
 
Jag kan sitta och jämföra saker i all evighet. När jag bodde i USA jämförde jag ALLT med Sverige, nu är det tvärtom. Jag jämför mycket med USA. That`s nature I guess....
 
Anyhow, alla länder har sina för och nackdelar. Inget land är bäst. Men jag måste ändå säga att jag är väldigt glad att vi beslöt oss för att flytta hit när vi gjorde det. Det har inte varit en dans på rosor alla gånger. Det är som sagt en omställning som heter duga. Men vi gjorde def det bästa för oss just då/nu. Det var verkligen den rätta tiden för oss. Jag kommer ALLTID ha två hem i mitt hjärta. Ett här och ett i USA. Hurvida man trivs eller inte är mycket upp till dig själv. Vet att jag sagt det förr, men det blir vad du gör det till... 
 
Nu ska jag ge mig... dags att förbereda inför morgondagen och sen är det sägen som gäller.
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Gabriella

Kul att höra din jämförelse, det finns plus och minus med bägge länderna :) Största pluset med USA tycker jag är folket och att det alltid känns som att det finns mycket att göra :) ... och priserna såklart, ibland blir man påmind om vad saker kostar i Sverige när man läser någon blogg eller så, och jäklar vad dyrt det känns :) Men sen är ju Sverige alltid Sverige, mer pålitligt och mer kvalitet :)

Kul att det känns som ni tog rätt beslut :) Kram

Svar: Precis! :)
loppansworld.blogg.se

2013-10-01 @ 01:07:00
URL: http://gabriellainmichigan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0