Mrs Nojjig!

Pratade med brorsan häromdagen, så frågade han om jag vaccinerat mig inför resan. Oh my, nåt som totalt slipped my mind!! Nu börjar det ju som sagt dra ihop sig. So, jag slank in på Svea vaccin igår innan jobbet (jobbade 13-21 tis+ons pga Champions league), och kollade läget. Gick därifrån med ett stycke spruta i armen. Done deal. Var ju inga konstigheter. Däremot var det något annat som hon nämde som skrämde mig... nämligen att zikaviruset finns där(!!) Det visste jag ju om sedan tidigare också, men än en gång så är det nåt jag förträngt tror jag.... Alltså shit, nu blev jag supernojjig!!! Ska typ dränka mig i myggmedel!! 
 
Började googla en del, vilket kan vara bra ibland men även mindre bra då det bara jagar upp en. Brorsan försäkrade mig att det inte finns några myggor där dom bor. Kollade även upp det att myggorna lever bara below typ 6000-ish ft. Dom bor ju uppe i bergen på över 8000-ish ft. Sen bor ju han där med sin familj och de lever ju normala liv och även reser runt.
 
Anyhow, myggmedel, myggnät... jag ska ha rubbet!! 

Farmor

 
I torsdags efter jobbet hade vi en AW på jobbet. Det var Pizza, Ping pong och Pilsner...  seriös pingingturnering där vinnaren vann ett pris. Då vi var ojämt antal spelare hade jag ingen motståndare i första ronden så jag direktkvalificerades till rond 2. Dock hann jag aldrig få chansen att spela alls då min pappa ringde med dåliga nyheter.
 
Ett samtal man aldrig vill ha. Med gråten i halsen åkte jag direkt hem, fanns inte en chans att jag kunde stanna kvar och fortsätta som vanligt. Några timmar senare ringde han igen, och redan innan jag svarade visste jag vad han skulle säga...
 
När jag var liten, kommer inte riktigt ihåg hur gammal jag var, men tror inte min lillebror fanns så jag måste varit yngre än 6år. Jag och min storasyster var hemma hos farmor och farfar själva då mamma och pappa var på ett bröllop. Farmor och farfar hade alltid en skål i vardagsrumet med godisar i, som självklart jag (gottegrisen nr 1) var och nallade från. Just denna gång var denna godisskål fylld med finare choklad som hade rom i. Efter ett tag började jag spy som en gris och mådde inte alls bra. Farmor ringde pappa och berättade läget som gjorde att dem åkte hem tidigare från bröllopet. När de väl kom dit var det nån som kollade i godisskålen och ALL choklad var borta. Jojomännsan, allt hade hamnat i min mage som jag då höll på att spy ut. Min första fylla. :O
 
Jag och mina syskon lekte alltiid i "Tretton", det lilla utehuset brevid garaget. Där fanns MASSA spännande saker från förr. På somrarna gick vi alltid längs med diket precis utanför deras staket för där plockade vi smultron och satte på strån. Det blev många fikastunder i trädgården med svartvinbär eller flädersaft. På vintern åkte vi pulka i lilla backen de hade på tomten eller en bit bort från deras hus ute på ängen i sluttningen. Kommer ihåg hur farfar brukade aka spark med oss, eller ja, vi satt och farfar körde oss. 
 
När jag gick i fyran åkte jag upp en vinter till dem och åkte skidor. Den vintern fick jag mina fräknar. Jag älskade att kolla i deras fotoalbum och höra farmor berätta historier bakom bilderna.
 
När jag gick i 9:an åkte jag på klassresa till Teneriffa. Teneriffa var farmor och farfars semesterparadis som de alltid åkte till i jan/feb varje år. De bodde alltid på samma hotell och hade sina vänner där nere. Nu lyckades jag vara där samtidigt som dem. Självklart möttes vi upp och de visade mig sitt hotell och sina favoritställen. Vi till och med åkte med samma plan hem sen. 
 
Några år efter jag tagir studenten åkte jag till USA. Tanken var ju bara att vara borta i 1år. Det blev ju inte riiiiktigt som planerat för 1 år blev visst till 8 år. Varje gång jag var hem till Sverige på semester passade jag på att träffa farmor och farfar så gott jag kunde. 
 
I april 2008 fick jag ett samtal jag fruktat för. Jag var i dadasalen på skolan då pappa ringde och berättade att farfar hade lämnat oss. Det var nåt av det jobbigaste när jag bodde i USA. Att något skulle hända ens nära och kära och att man skulle vara så långt borta, helt själv... Usch. 
 
I juni var jag, min man och ett gäng kompisar upp till Hälsningland för att fira midsommar. Det var ett väldigt internationellt gäng och en typisk svensk midsommar. När jag väl var där uppe så var det självklart för mig att hälsa på mina släktingar, kusiner och farmor. Även om det blev en kort visit så fick jag krama om farmor en sista gång. Inte visste jag då att det skulle bli sista gången jag såg henne i livet.
 
I torsdags somnade hon in. Hon var klar här på jorden. Hon hann bli hela 94 år gammal.
 
Farmor har alltid varit klar och pigg i huvet och envis var hon också. Hon har levt ett långt och rikt liv. Hon var den första i familjen som fick reda på att jag träffade någon (min nuvarande man). Hon har rest mycket, sett mycket och gjort mycket. Nu har hon kommit hem och återförenats med farfar. 
 
Vila i frid farmor! <3
 
 
 
 
 
 
 

Mallorca!

 
En mycket efterlängtad och välbehövd semester! :)
 
 
 
 
 
 
 
Nu har nedräkningen börjat till USA och Ecuador! :)
 

RSS 2.0