Efter att ha bott 8år i CT, USA packade jag i februari 2013 ihop mitt liv i ett X-antal resväskor och flyttade tillbaka till Sverige och tog mannen min med mig. Det blev till att ställa om sig på nytt och börja om från scratch... sort of.
Sommarfest och lite annat!
Den 19:e juni hade vi sommarfest på jobbet... mycket trevligt! Hade ingen aning om vad man skulle förvänta sig då detta var första gången för mig... Det var folkmusik/dans uppvisning, god mat, musik, lekar...
Tal
***
Annars har vi hunnit med lite prinsessbröllop... Packat med folk trängdes i värmen för att se en skymt av det nygifta paret. Det gick sådär..haha! Mådde inget bra alls, började nämligen bli sjuk...;( Men åh så fina dom var! Vi akte in för att möta upp med några Chilenare som har bott granne med hubby och hans familj när de bodde i Chile, men som nu bor i Stockholm. Jättetrevliga. Liten värld vi lever i... Kvinnan känner ju hubbys pappa, farbroder och fastrar... lite coolt! :)
Chilenarna!
Lånar här en bild av min kompis..
Nepp, det får bli allt för nu, för nu ska jag gå och fika med mannen...:)
Förra helgen skulle mamma o pappa, jag o hubby åka ner till syrran och stanna hela helgen då svågern fyllde 35. Det slutade med att hälften av skaran åkte, bara pappa och jag då resterande inte mådde så bra. Åkte ner efter jobbet och fyra timmar senare var vi framme. Underbart att se lille knotten igen. Så kul att jag kunde vara med på en sån här grej... det är ju alltid sånt jag brukade gå miste om annars. Ätit massa gott, gosat och busat med syskonbarnen, och umgåts med vänner. Ett bra recept på en bra helg! Synd bara att hubby och mamma inte kom med... menmen. Vi åker ner snart igen...:)
Oh jeez, denna morgon alltså! Började som vanligt, vaknade och gjorde mig iordning. Tog bussen till brommaplan och där- möttes jag av chaos! Det var packat med folk och vissa såg ut som förvirrade hönor. Började ana att det var nåt som inte stod rätt till, och mycket riktigt. Det gick inga tåg mellan Åkeshov och Alvik. Suck.
Skulle då ta upp mobilen och ringa till jobbet för att förvarna att jag mycket troligtvis skulle bli sen, bara det att jag kunde inte för hela världen hitta min mobil som jag vet jag hade med mig när jag gick hemifrån. Vände nästan upp och ner på hela väskan.. No cell. Tänkte först att jag tappat den i folkmassan, så jag gick tillbaka samma väg jag kom när jag klev av bussen, men ikke då. Hade turen dock att jag hade med jobbtelefonen så jag kunde ringa jobbet ändå. Sen började jag googla efter numret till SL, men ser då nästa buss som kom av den linjen jag åkte med.
Gick och pratade med busschauffören och berättade att jag trodde jag tappat min mobil på den tidigare bussen. Han försökte få tag på den bussen, no luck. Detta var ju mitt i rusningstrafiken så han hade väl fullt upp antar jag. Han ringde sen ett annat nummer som sa att de skulle leta efter den och ringa tillbaka, frågan var ju bara när det skulle bli... Bussen var tvungen att köra, jag bestämde mig för att åka med tillbaka för att komma närmare Nockebybanan som kunde ta mig till Alvik. Killen ringde sen tillbaka och sa att de inte hittat någon mobil. Jag fick då för mig att jag kanske glömt den på busshållsplatsen innan jag gick på bussen in the first place. Så jag hoppade av där.. Ikke då. Hoppade på bussen igen, då ringer min pappa som visar sig vara vid brommaplan. Då sket jag i Nockebybanan och fortsatte med bussen till brommaplan, igen. Då helt plötsligt vinkar busschauffören till mig, en dam hade hittat min mob på bussen (den hade ramlat emellan sätena) och gett den till busschauffören som nu stod på brommaplan. Snacka om tur man har!!!! Vilken lättnad! Där mötte pappa upp mig och skjutsade mig sen till Alvik. Det var min lilla svenska cell som jag hade redan innan jag flyttade till USA. Den hänger med än.. En liten tunn/lätt grå samsung som man öppnar luckan med. Haha! Är väl ingen som vill ha en sån..:P "Tur" att jag tappade den och inte min iPhone...
Kom till slut äntligen fram till jobbet efter mycket om och men. Upptäckte då att jag tappat ena örhänget.. Just great. Sen kommer en kollega och frågan om jag hört vad som hänt. (Denna kollega är den som känner min gamla chef i USA). Hade ingen aning vad han pratade om så han vidarebefordrade ett mail med lite tråkiga nyheter som berör mitt gamla jobb...:( Vilken morgon! Kände där och då att jag bara skulle vilja vakna upp på nytt och börja om dagen från början igen.. Kan man få göra det tro? Idag hade vart en bra dag att göra det! Tur att dagen inte fortsatte i morgonens anda.. Hoppas morgondagen börjar bättre!
Ja, hjälp... vart ska jag börja. Känns som det är så mycket jag inte hunnit skriva om och vet inte i vilken ände jag ska börja i. Jaja, det får bli lite som det blir... Börjar med midsommar..:) Vilket ligger färskas i minnet.
I torsdags efter jobbet var jag på jakt efter att klippa mig. Något jag har sagt sååå länge att jag ska göra men att det aldrig blivit av. Så nu hade jag ställt in mig på att jag absolut skulle klippa mig. Hade halvdag på jobbet och tänkte passa på att klippa mig innan jag åkte hem. Några jobbarkompisar tipsade mig om några ställen de tycker är bra, så jag gick dit... men inte fanns det nån tid int. Vet inte hur många ställen jag gick in till, men ALLA var fullbokade. Alla ville visst bli fin inför midsommar. Nu när jag äntligen tagit mig i kragen och ställt in mig på att klippa mig så fanns det ingen tid. Jag vet... skulle kanske bokat tid innan, men så blev det inte denna gång. Detta var en impuls grej... sort of. Efter gått/åkt till ett flertal ställen var jag beredd på att ge upp. Ett ställe till sa jag till mig själv, finns det ingen tid där får det vara. Turen var på min sida och jag kunde äntligen klippa mig! Var lite feg och inte vågade klippa mig allt för mycket, men det blev kortare...:) For sen hem och fixade iordning inför en helg med kompisar utanför Norrtälje. Tre bussar och ca två timmar senare kom Johan och hämtade oss på busstationen i Norrtälje för en 15min bilfärd ut till stugan. Låter bilderna tala för sig själva... underbar liten miniweekend på landet! Det var längesen man firade midsommar i sverige...:P
Åt massa gott, soligt och varmt med härligt sällskap. Kunde inte have asked for a better weekend! :)
Jajjemännsan! Idag åkte håret av(!!) Eller ja, inte allt.. men jag klippte mig! Det var verkligen på tiden om jag får säga det själv!! :P Skööönt! :)
Veckan har bara rusat iväg! Nu blir det långhelg och midsommar firas med en kompis+fam och två andra par i min kompis sommarstuga i Norrtälje. Åker ut dit ikväll och får se när vi kommer tillbaks. Innan måndag självfallet då det är back to work igen. Får bli en långuppdatering nästa vecka har jag en känsla av... har ju inte hunnit berätta om förra helgen än heller när jag var ner till syrran, sommarfesten igår på jobbet och lite annat.. Men det kommer! :)
Trevlig midsommar alla ni vart ni än i världen befinner er! :)
Ja.. Denna vecka har ju vart sådär.. Inte mått så bra. Har haft en liten sjukstuga här hemma.. Men nu börjar det bli bättre och man känner att man slowly börjar återgå till det normala. Matlusten börjar sakta men säkert återvända så väl som luktsinnet.. Kan jag inte bara få bli helt frisk?? Vi som ska ner till syrran i helgen då svågern fyller 35... Det vill jag ju inte missa! Sånt som man alltid annars gått miste om... No more..:)
Återkommer med vad som händer i helgen och vad vi gjorde förra helgen (mer av "smaka på Stockholm", prinsessbröllop, ny(gamla) bekantskaper och annat) när jag mår lite bättre..:)
Sen förstår jag inte hur det bara kan vara EN vecka kvar till midsommar?!?!
Vilken underbart skön dag vi hade igår, ledig och allt..:) När jag slutat jobba i onsdags drog vi in en vända till kunsträdgården på "Smaka på Stockholm" som håller på i fem dagar... Massa mattält, massa gott!
Så i torsdags (igår), den 6 juni på sveriges national dag var jag ledig...niiice! Röd dag nu mer... Har det inte alltid vart om jag minns det själv. Vi såg ju så mycket gott att äta i kungsträdgården kvällen innan så vi tänkte äta både lunch och middag där...haha! Efter lunchen tog vi spårvagnen ut till fina Djurgården. Gick på en mysig promenad innan vi gick in på Skansken. Där har jag inte vart på år och dar!! Strosade omkring där och kollade på alla djur, människor och den fina utsikten. Efter några timmar där gick vi sedan till en park och la oss och mös ännu mer innan vi gick tillbaka till kungsan längs med strandvägen... åhh, Stockholm är ju bara helt underbar på sommarn!!! Riktig sommarstad! Hamnade mitt i en 6:e juni parad... sen blev det lite middag innan vi hamnade i nästa parad. då var det kungafamiljen som skulle ta sig från slottet till Skansken. La oss sen i det gröna ett tag till innan vi skulle knalla tillbaka till tunnelbanan för att ta oss hem, bara det att då blev vi stoppade av AP (Associated Press) för en intervju ang prinsessbröllopet på lördag... Usch så nervös jag blev och sa säkert 1000-tals saker helt fel... haha, oh well! Jag är hellre bakom en kamera än framför!! :P När vi kom hem dräjde det inte länge innan vi fick besök av mina päron...:) Så skönt att vara så mycket närmare nu. Inga tidsskillnader att tänka på och man kan bara åka hem för ett tag om man känner för det! De hade turen att vara lediga idag då det är en klämdag, men inte jag... Vaknade inatt och mådde inte så bra, men jag pallrade mig ivög till jobbet ändå. Hade möte hela förmiddagen sen beordrar chefen min att jag skulle gå hem, ta helg lite tidigare... ja, var inte så mycket att göra än pallra sig hemåt... Tog en välbehövlig nap på en gång. Sen gick vi ner till klipporna och åt lite goda jordgubbar... ikväll blir det lugnt.Hade planerat att gå på konsert ikväll men skippar det då jag inte känner att jag pallar det i detta stadiet...:( oh well, inte hela världen. Ska kolla på Sverige vs Österrike istället... Hejja Sverige!!!
Tiden bara springer iväg... as usual. Nu är det juni redan och sommaren är här. Inte CT sommar med +35 grader + den jobbigt äckliga höga luftfuktigheten. Här har vi +25, behagligt med sköna ljusa kvällar. Underbart. Nog om vädret (som vi svenskar älskar att prata om..haha).
Underbara sommarsverige!
Detta var igår at 10:15pm...:)
Igår regnade det hela dagen, perfekt då vi passade på att ha våran tvättdag och ett litet movie marathon, sen slocknade vi i soffan med kladerna på...
Tänk att vi har vart här i ca 3mån... sjukt egentligen. Kan ju säga att det var med blandade känslor jag flyttade tillbaka. Det var faktiskt lite skrämmande. Just eftersom jag hade bott i USA i 8år, vilket är rätt länge. Jag trodde ju aldrig att jag skulle bli kvar så länge som jag blev. Trodde ju alltid jag skulle flytta tillbaka at some point in time. Sen började den tanken försvinna mer och mer, men fanns ändå alltid kvar i bakhuvet. När vi började sen prata om att flytta hit gjorde det mig jätteglad samtidigt som vettskrämd. Sverige är inte detsamma som det var när jag en gång bodde här för ett antal år sedan, jag är inte densamma som jag var för ett antal år sedan. Jag har vant mig vid USA och hur saker och ting fungerar där. Saker och ting förrändras, jag har förändrats. När vi väl bestämt oss för att flytta ställde jag verkligen in mig på att fokusera på det possitiva med flytten, samtidigt att inte tänka på allt jag kommer sakna med USA. För det är ju så att inget land är helt perfekt. Alla länder har sina brister. Alla länder har its good and bad. Men börjar jag tänka på allt jag saknar och på allt det dåliga med sverige kommer def inte hjälpa mig i det nya livet i sverige. Det kommer def bara bli svårare och jobbigare för min egen del. Inte bra. Än så länge har jag klarat mig rätt bra. Inte för mycket hemlängtan till USA, även om det är vissa saker man saknar. Försöker bara inte låta det ta över allt för mycket. När jag var i USA jämförde jag ju ALLT med sverige, nu är det tvärtom. När jag flyttade till USA hade jag inga som helst problem att anpassa mig till det nya livet på andra sidan atlanten. Visst fanns det stora skillnader, samtidigt som mycket påminde om sverige. Jag vet inte var det var, men jag kände mig hemma på en gång. Aldrig haft någon hemsk hemlängtan och gråtit mig till söms över det. Klart man saknade familj och vänner, men det var inget jag gick och tänkte på dag ut och dag in. Sen är det ju klart att vissa dagar kan ha varit jobbigare då man missade bröllpop, födelsedagar eller nåt annat. Även jul kunde vara lite extra jobbigt, men det gick... Det blir vad man gör det till. Simple as that. Jag tror jag har rätt lätt för att anpassa mig till nya saker. Vilket har hjälpt mig mycket. Så jag vet inte, än så länge känns det bra med att vi har flyttat hit. Kanske jag inte "fattat" det än... kanske jag är kvar in the honeymoon period?! Who knows... eller så har jag bara vant mig redan. Klart att man får ställa om sig lite nu till det svenska livet. Börja om på nytt i sitt hemland... det känns lite konstigt ibland måste jag säga.
Tror många utlandssvenskar föreställer sig hur det är här, eller hur det skulle kunna bli att flytta tillbaka. Vilket kan vara lite farligt tror jag. Tror det är bättre att inte ha en bild uppmålad och förskönar hur allt verkligen är eller hur man tror att det är. Har du för många förväntningar är risken att du bara kommer bli besviken om det inte är som du tänkt dig. Det bästa är to have an open mind och inte förstora förväntningar på allt. Har hört att många svenskar som flyttar tillbaka efter att ha bott utomlands i många år inte blir långvariga i Sverige utan flyttar tillbaka rätt snart. Jag kände att hellre att ta chansen att flytta till sverige och prova på, funkar det så funkar det, men gör det inte det finns USA kvar. Då vet vi att detta inte var nåt för oss. Sen är det ju självklart olika för alla. Vi ger nu Sverige en chans. Vet ju aldrig vad som kan hända i framtiden, är ju iof rätt tidigt än och säga också. Men än så länge ser det ljust ut...:)
Tänk att nu kom jag in på lite annat märkte jag... vad jag skulle skriva om var hur det har varit här dessa första månader. De har varit bra, omtumlande, härliga, omställande, jobbiga, roliga.
Härligt, roligt och bra: att få vara "hemma" igen... även fast det tog ett tag innan det kändes som hemma igen. Kommer ju alltid ha två hem nu mer. Börjar kännas mer som hemma nu dock... nu när vi äntligen fått eget. Vårat eget hem. Det kommer väl mer och mer. Vara nära mina nära och kära, umgås med mina kompisar. Nu kommer jag kunna vara med på allt som jag tidigare missat. Att jag fortfarande stortrivs på jobbet. Underbara kollegor och roligt jobb. Att vara i ett land som har helt andra förutsättningar när det kommer till arbete och välfärden. Det skrämmer mig ibland när man tänker på hur saker och ting fungerar i USA. Där ser jag många skillnader med Sverige och USA. 1-0 till Sverige där allt! Ljusa, ljumma kvällarna.. åh Svenska sommarn! :)
Omtumlande: Att helt plötsligt bryta upp från ens trygghet i USA och flytta "hem" igen till ett land som inte har varit ens hem på flera flera år. Ovissheten av hur allt skulle gå. Kommer jag trivas, kommer min man trivas? Skulle vi hitta boende, jobb? Att ställa om sig till hur saker och ting fungerar i Sverige. Att dagligen möta den typiska svenskheten (om man nu kan säga så?!). Att börja om på nytt igen och på nytt lära sig hur saker fungerar här. Att se skillnaderna.
Jobbiga: Att flytta hit igen och inte ha eget boende. Vi flyttade från svärföräldrar till svärföräldrar. Bodde i våra resväskor och det kändes som vi bara var här tillfälligt. Det var ju inte vårat hem. Jag har ju alltid bott hos mina föräldrar när jag vart hemma på semester, och det var så det kändes... att vi var där på semester. Vissa dagar var riktigt jobbiga. Inget ont om mina föräldrar, absolut inte!!! Det funkade bra och vi är så otroligt tacksamma för att vi fick bo där den tid det tog tills vi hittade eget. Älskar mina föräldrar och allt vad de gjort och ställt upp för oss. Det var mer våran längtan till eget. Att alltid passa sig efter andra. Nu har vi äntliget eget, så vi är en bit på vägen! :) Att hubby inte fått tag på jobb än. Det är jobbigt för oss båda. Det tar på oss. Är inte lätt. Det gäller att han inte ger upp och tappar hoppet. Vissa dagar är jobbigare än andra. Vilket är förståeligt. Önskar jag kunde hjälpa honom hitta nåt.... Att han inte har sitt kompisgäng än... men det kommer ju med tiden. Att han blir så beroende på mig på ett sätt fast samtidigt ändå inte. Vet inte hur jag ska förklara riktigt... svårt. Vissa saker måste vi ge tid... vet att allt inte fixar sig på en gång, saker tar tid. Det måste det få göra. Det kommer lösa sig... det kommer bli bra, det är jag övertygad om! :) We made the right choice moving here.
