Loppansworld

Tog visst en liten sista minuten till härliga Malta!! :)

Vem kom ner i måndags och hälsade på om inte bästa Johanna!!!! :) Hon hade en intervju hon skulle på och blev klar strax innan jag slutade jobbet, så jag åkte till t-centralen för att möta upp henne. Det hade vart jättefint och varmt tidigare på dagen så vi hade gärna suttit ute på nån mysig restaurang och ätit middag, men det slog om jättefort och började blåsa och ha sig. Riktigt höstväder blev det. Vi velade runt ett tag innan vi bestämde oss för att gå till kungshallarna. Kände inte längre för att sitta ute när det blev så vindigt och kallt helt plötsligt. Tycker hon ska flytta ner hit... Hon är ju ändå här nere och springer rätt som det är..:P Men hade vart så roligt att ha henne här på heltid! På tisdag lunchade vi innan hon tog tåget hem igen...:( Hade velat haft henne här längre, menmen... Next time maybe...:)

Idag jobbade jag halvdag.. nice! Nu är det långhelg. Såååå sköööönt!! Väntar nu på att hubby ska komma så ska vi äta chilenska completos till middag. 

Och imorgon händer något roligt och välbehövligt...:)

Vilken underbar helg! Soligt och varmt har det vart också hela långa helgen. Härligt med lite sommarvärme! Pappa kom och hämta mig i fredags så jag har vart ute hos mamma och pappa hela helgen. Syrran med familj kom också dit i fredags...:) Tidigt på lördagen åkte vi till Uppsala för brorsans graduation. Höll dock på att smälta då AC:n i bilen jag körde var trasig. Kändes lite konstigt att vara på en amerikansk graduation i Sverige..:P Fick lite flashbacks från min graduation 2010..:P Tänk att lillebrorsan har en bachelor degree. Här har vi en stolt storasyster!

 

2014

Mamma och pappa stannade kvar på lunch efter ceremonin var över, vi andra åkte hemåt. Blev förresten tagen för att vara Almas mamma två gånger..:P Jag åkte och hämtade hubby i Bro vi femtiden, självklart ville Alma följa med. Hon har allt ett gott öga till hubby..:) När vi kom tillbaka var det fullt hus. Massa folk hade kommit för att fira brorsan. Satt ute hela kvällen. Härlig kväll! 

 

Så igår var det morsdag. Vi åkte till Enköping och åt lunch på Akropolis innan syrran med familj åkte hem. Vi hade ju två mammor att fira. Vi andra åkte ner till hamnen en vända innan vi åkte tillbaka för en fika innan vi tog oss hem till Bromma igen. Kändes som jag hade vart borta mycket längre än en liten helg. 

 

...sommar Sverige. Den är ju bara helt magisk. I think I'm in löööve. Allvarligt, jag önskar verkligen jag kunde förmedla  den underbara doften av sommar Sverige genom skärmen, men det är ju tyvärr rätt omöjlig. Den är så frisk och ren. Doften av blommor och bin, träd och nyklippt gräs. Folk som grillar och man hör ständigt fåglarna kvittra och hur de sjunger för fullt. Jag kan komma på mig själv att bara stanna upp och andas in denna ljuva sommar doft. Ett ord, magiskt. 

Jag kommer ihåg när man brukade åka hem på semester till Sverige på somarna. Man lämnade ett fuktigt och kvavt NYC och kom till den friska svenska sommarluften. Komma ut från Arlanda och andas in den svenska sommarluften var bara helt underbart. Den känslan har jag typ hela tiden nu, varje dag...:P Helt underbart! 

Åhhh, det smälter i mit hjärta när jag ser hur mycket han jobbar på sin svenska...:)

 

 

 

På söndagen var det klipporna som gällde igen! Iallefall tills molnen kom på eftermiddagen. Då gick vi hem och grillade...:) Mysdag! Visst ja, sen råkade vi visst boka en liten resa på kvällssidan också...:)

 

 

Ja, vet inte riktigt vart jag ska börja... denna vecka var rätt omtumlande. I tisdags vid halv fyra tiden på eftermiddagen kom våran chef och sa åt oss att vi skulle ha ett extramöte NU i VD rummet. Han såg väldigt seriös ut... vi började snabbt undra vad som stod på för alla fick sig en konstig känsla. Det var en som fattades så vi fick ringa efter honom. När vi satt och väntade på att han skulle komma började vi spekulera vad det kunde gälla. Skulle han sluta? Var han gravid? :P Han ville promt vänta tills alla var samlade. Vi alla satt ner, vilket var nog rätt bra då han inte hade så goda nyheter. Det visade sig att en kollega till oss hade fått en hjärtinfarkt på morgonen och dog innan ambulansen hann dit. Alla blev som förstummade då detta fanns inte ens i våra tankar att det kunde hänt. Alla var i chocktillstånd minst sagt. Denna kollega skulle sluta nästa vecka och vi planerade en avtackning/ett litet avskedsfirande för honom då... Vi var beredda på att vi skulle sakna honom då han skulle sluta, men kunde inte ana att det skulle bli på detta sätt. Han satt bakom mig ända tills vi flyttade upp en våning i december....

 

Usch... jag märker att jag har svårt att ens skriva om detta. Jag blir helt emotional bara jag tänker på det. 

 

Han var en riktig solstråle. Välsdgt omtänksam och pratglad. Alltid glad och hans glädje smittade alltid av sig på de han var nära. 

 

När han hade berättat vad som hänt behövde vi inte stanna kvar, vilket jag tror ingen gjorde. Kunde liksom inte bara fortsätta som ingenting. Jobbade hemma dagen efter. Hade väldigt svårt att konsentrera mig på jobbet men gjorde så gott jag kunde. Den dagen fick hela företaget reda på vad som hänt... På fredagen hade vi en liten minnescermoni för honom 8:30. Väldigt fint, många som samlades där och hans son som bor i NY var där och berättade vad företaget och kollegorna har betytt för honom. Det var nog ingen som gick därifrån utan vattninga ögon. Lite jobbigt bara att ha detta INNAN man började jobba... gick ju sådär att konsentrera sig efteråt.

 

När man är med om något sånt här får man verkligen en tankeställare. Livet är verkligen skört. Vänta inte på att göra saker, skjut inte upp saker för länge... man vet aldrig vad som kan hända. Ta vara på tiden och ta hand om varandra! 

 

 

Ta hand om varandra och lev i nuet. Livet är kort.

Vi har fått en inbjudan till ett bröllop i USA i sommar då en kompis ska gifta sig. Åhhhh vad jag vill åka!!!! Men kan vi göra det? Det återstår att se...

 

Idag har vi vart Brommabor i ett år..:) Fort det går!! Hade gärna haft liiiite större, men stortrivs här! ;)

 

 

Innan jag åkte som aupair 2005 var jag inne på resedagboken och läste om andra aupairer i USA. Hittade då en tjej som hade åkt till USA i början av januari. Hon bodde i Wallingford, PA. Jag kommer ihåg jag läste hur hon sagt hej då till familjen och pojkvännen hennes, sett bilder från flygplatsen. Läste lite om hennes första dagar i USA. Sen var det ju dags för mig att åka. Jag åkte till USA måndagen den 14:e februari. Var på orientation i stamford, CT de första dagarna tillsammans med hundratals andra aupairer. På torsdagen kom jag till min familj i Darien, CT. När nya aupairer kommer får alla andra aupairer som bor i samma område/stad/städer runtom dennes kontaktinformation. Det var några svenska tjejer som ringde mig på fredagen. Bestämde med en tjej att vi skulle träffas. Kommer inte ihåg vad vi skulle göra, minns bara att hon kom hem till mig. När jag öppnar dörren känner jag ju igen tjejen som kom! Kunde dock inte komma på varifrån jag kände igen henne, kunde inte placera henne från vart bara att jag gjorde det somehow. Ett tag senare slog det mig, det var ju hennes resdagbok jag vart inne och läst innan jag. Jag kände henne alltså inte personligen. Inte konstigt att det inte stämde, då för mig hon skulle vara i Pennsylvania. Visade sig att hon hamnat i rematch och flyttat till CT dagen innan jag kom till USA tror jag det var. Var lite konstigt då vi aldrig träffats förr men jag visste ändå lite vad hon hade haft för sig veckorna innan. Kändes lite som jag lärt känna henne genom vad hon skrivit och lagt ut. Man skapar sig ofta en bild av hur en person är utifrån ens första impression. Ska jag vara ärlig så stämde inte det helt överens med tjejen jag träffade och lärde känna på riktigt. Inget ont eller dumt menat, bara att jag föreställt mig en annan person, kind of. Sen dess har vi hängt ihop, Sanne och jag. Vi klickade på en gång och jag är så innerligt glad att hon bytte familj och ringde mig det första hon gjorde när jag anlände! Vi är väldigt olika samtidigt som vi är väldigt lika på väldigt många plan. 

***

 

Jag skrev ju som sagt i resdagboken när jag var i USA som aupair 2005-2006. Där fick jag faktiskt kontakt med andra aupairer i närheten som jag lärde känna. Hur bra som helst! Detta var tiden innan facebook var tillgängligt för alla. Låter som jag är lastgammal nu...:P I December 2005 började jag skriva med en annan svensk tjej som också bodde i Darien, CT. Hon hade kommit dit i oktober så hon var ganska ny. Dock åkte vi med olika organisationer, där av har vi inte fått varandras kontaktinformation när hon kom dit. Vi skrev lite fram och tillbaka, sen var det inte så mycket mer med det. Sannes år var slut och hon åkte hem till sverige i början av januari 2006. När mitt år var över i mitten av februari hade jag redan förlängt, så jag blev kvar i ytterligare 6mån. Slutet av mars, början på april kom och jag och mina kompisar skulle åka ner till Navybalen i Annapolis, MD. Vi åkte genom en organisation som anordnar resor för aupairer till diverse ställen. När vi väntade på bussen var det två andra svenska tjejer som också skulle med på resan. Den ena kände jag igen, från resdagboken. Det var tjejen jag hade skrivit med i december. Vi hälsade på varandra för första gången, pratade lite på bussen ner... sen var det inte så mycket mer. Inte förren en vecka efter vi hade kommit hem från den resan skriver denna tjej till mig och säger att vi banne oss får ta och gå ut och äta eller göra nåt då vi bodde typ 3min ifrån varann. Jag hade en kompis från Sverige som var och hälsade på just då, men så fort hon åkt hem träffades vi igen. Sen dess har vi varit bundisar! Även där klickade vi på en gång, johannorna. Kändes som man känt varann hur länge som helst.

 

***

 

Jag åkte sen hem till Sverige första september. Johanna var kvar i CT och Sanne i skåne. Johannas år var över i oktober så då var det hennes tur att åka hem. Hann traffa både Sanne och Johanna en och två vändor innan jag åkte tillbaka till CT i november och började plugga på college  sen i januari. Sanne kom över i april för tre månader, då kom Johanna på semester i 2v. Detta var första gånge Sanne och Johanna skulle träffas. Var lite nervös innan måste jag erkänna för här hade jag två tjejer som jag klickat med så innerligt bra, på varsitt håll. Tänk om inte de skulle gå ihop av nån anledning. Dom hade bara hört om varandra genom mig. Men det visade ju sig att jag bara var lite orolig i onödan där... var inga som helst konstigheter alls när vi alla träffades, puh!!! ;) Sen slutade det med att Sanne flyttade tillbaka och började plugga öven hon, likaså Johanna. 

 

***

 

Jag hade fått två extra systrar för livet. Vi gjorde ALLT tillsammans. Jag kom närmare dom är vad jag har gjort med kompisar jag haft sen barnsben här i sverige. Det blir på ett helt annat sätt när man är i den situationen man var i. Dom blev min lilla familj. De senaste åren har vi alltid bott ca 10min ifrån varandra. Vi bodde tillochmed tillsammans i ett år...:) Dessa två tjejer är helt underbara!! Dom känner mig ut och in, upp och ner. Vi har haft så enormt kul tillsammans, samtidigt som vi gått igenom jobbiga saker tillsammans. Vi har alltid funnits där for one another. Det gör mig så ledsen att vi nu är så utspridda. Visst, det hade kunnat vara värre. Dom hade fortfarande kanske kunnat vara kvar i USA och jag här, nu är vi ju alla samlade i Sverige iallafall. Men, en i Malmö, en i Sundsvall och en i Stockholm.... :( Jag saknar att ha mina tjejer så nära. Men oavsett avstånd så finns dom mig alltid nära ändå!

 

Det finns egentligen fler personer värt att nämna som jag lärt känna från USA och som blivit mina riktigt goda vänner. Jag hoppas dom vet vilka dom är! Även dom guld värda! Jag är så innerligt tacksam och glad att jag fått träffa alla dessa underbaaaara m''nniskor och fått uppleva så mycket tillsammans med dom! Minnerna är helt priceless!!! Alla har en speciell plats i mitt hjärta och kommer alltid finnas där oavsett avstånd...:)

 

 

Hade visst en saknar mina tjejer-dag idag....

 

 

 

Älskar denna serie... haha, kanske är för att vi känner igen oss en hel del i den. Vi sitter här och skrattar varje fredag! Om det är fler i samma sits- se den om ni inte redan gjort det! :)

 

Den 10 july har den dessutom premiär i USA på NBC!